Idag är jag liten, eller skulle vilja vara. Typ osynlig.
Ingen kan se mig, ingen kan röra mig.
Ingen kan få se vilken påverkan de har på mig.
För jag har nämligen ett stort hjärta, lite för stort för sitt eget bästa.
En mun som har så mycket att säga.
Ingen spärr som säger åt mig att det är nu du ska vara taktisk och spela spelet vi alla spelar.
Jag undrar sen när detta spelet även gällde för vänner.
Inte bara för kommande kärlekar och liknande.
Gäller visst för livet generellt.
Spelets regler ger mig ångest. Jag vill inte vara med i leken.
Jag är varken katt eller råtta.
Kan inte. Helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar